Medberoende

Jag jobbar en hel del med medberoende. Eller ”enabler” som man säger på engelska. ”One who helps something to happen”.

I de flesta fall är medberoende något vi har fått med oss om vi har växt upp med en missbrukande eller psykiskt sjuk förälder. Den klassiska bilden är ett barn som tex torkar sin förälders spyor, för att inte någon ska se att mamma/pappa har problem med alkohol, och på det viset kan föräldern fortsätta dricka. Men både föräldern och barnet skulle ju må bättre om någon faktiskt fick veta. Så de kunde få den hjälp de behöver.

Men det är inte förrän under senare år som man har börjat prata om att den medberoende behöver hjälp precis som den beroende. Och att även detta är ett beroende, ett sätt att dämpa ångest.

Den medberoende är inte bara medberoende till den sjuke föräldern, utan i näst intill alla sina relationer.

Enligt Wikipedia: Medberoende är ett tillstånd som kan drabba en person som lever tillsammans med en missbrukare, exempelvis en alkoholistnarkoman eller annat destruktivt eller problematiskt beteende. Den medberoende anpassar sitt beteende och sin personlighet efter den som är beroende i hopp om att kunna hjälpa. En del lär sig detta beteende redan som barn medan andra har lärt sig det senare i livet. 

Karaktäristiska drag hos medberoende är bland annat följande: De känner sig ansvariga för andra människors beteende, är ofta omedvetna om vad de själva vill och behöver, känner sig säkrast när de ger, attraheras ofta av människor med behov, attraherar ofta människor med behov, känner sig uttråkade och tomma om de inte har någon att hjälpa, överengagerar sig, tror att deras beteende är andra människors fel.

I samtalsterapi jobbar jag tillsammans med klienten med att lära sig lyssna till, eller tom hitta, de egna behoven istället för att enligt sitt invanda mönster lägga all energi på att lyssna in vad andra behöver och lägga sig själv och sina behov åt sidan.

”Jag är jag därför att jag är jag,
och du är du därför att du är du.
Men om jag är jag därför
att du är du
så är jag inte jag längre.”
Judisk tradition